Vi är beroende av en stabil inre miljö för att må bra. Denna inre balans upprätthålls av det centrala nervsystemet och kallas för homeostas. Vid infektioner, hotas homeostasen. Inflammatoriska cytokiner utsöndrade av immunsystemet interagerar med neuroner. Detta leder i sin tur till beteendeförändringar avsedda att öka chansen till överlevnad. Sålunda är de vid infektioner karakteristiska symptomen feber, matleda, allmän sjukdomskänsla och minskad social interaktion fördelaktiga. Vinsten med matleda anses vara att dels förvägra patogenen näring, dels prioritera tillgänglig energi till immunsystemet istället för muskelaktivitet. Det senare har genom historien alltid krävts för att införskaffa mat. Den ökade överlevnad som minskad aptit ger gäller troligen på kort sikt, för vid kroniska tillstånd såsom tuberkulos, HIV eller cancerutlöst kakexi bidrar viktfölust och matleda till ökad dödlighet. Vidare tycks nutritionstillståndet då infektionen uppträder hos organismen vara av betydelse för återhämtning och överlevnad. Malnutrition ökar risken för infektioner och försämrar prognosen. Det saknas specifika data på hur nutritionsgrad vid inläggningstillfället och viktutveckling under vårdtid påverkar prognosen vid infektionsdiagnoser. Detta är av vikt eftersom en stor del av de patienter som behandlas vid infektionskliniker är multisjuka äldre som har ökad risk för malnutrition. Vidare behövs det mer information om när i sjukdomsskedet man ska gå in med nutritionsstöd för att inte motverka det kroppsegna infektionsförsvaret.
Målsättning:
Att på infektionsklinken inventera nutritionsstillståndet hos patienten vid inläggning och följa utvecklingen under vårdtiden.
Att koppla initialt nutritionsstatus och viktutveckling till vårdtid, komplikationsfrekvens och mortalitet.
Att kartlägga eventuella plasmamarkörer som kan signalera försämrat nutritionstillstånd.
Planerade projekt
1. Litteraturstudie för att avgöra den bästa tillgängliga metoden för att i klinisk miljö bedöma en patients nutritionsstatus.
2. Patientstudie inkluderande patienter med pneumoni, pyelonefrit eller sepsis som vårdas på avdelning 44 kommer att ingå i studien. På dessa patienter kommer följande rutinparametrar att registreras: För beräkning av BMI: längd och vikt. För beräkning av kaloriintag: kostregistrering. För bedömning av nutritionsstatus utöver BMI: p-albumin, blodstatus, och ett näringsskattningstest av typen minimal nutritional assessment. Vilket näringsskattningstest som kommer att användas kommer att avgöras efter den planerade litteraturstudien. Ett serumrör sparas för senare analyser. Komplikationer, vårdtid och mortalitet registreras också för varje patient.
Tidsplan
2009 Litteratusstudie och insamling av data.
2010 Insamling av data, sammanställning och analys.
2011 Presentation på vetenskapligt möte och på kliniken. Artikel för publikation i en vetenskaplig tidskrift.
Betydelse
Näringstillståndet är en viktig parameter för sjukdomsförloppet vid infektion. Om man kan identifiera de patienter som behöver nutritionsstöd tidigt kan det leda till minskat lidande för patienten genom ett snabbare tillfrisknande med färre komplikationer. Vidare kan dessa data användas till att identifiera grupper som löper ökade risk för infektioner på grund av sitt näringstillstånd. Det vore för dessa patienter en stor vinst om man kunde agera förebyggande med nutritionsstöd så att deras risk för infektionssjukdom minskar.